sårbar

varför gör jag alltid så?

varför utsätter jag mig för visse saker?

Jag fråger alltid mig själv samme fråge i sådana här stunder.

Varför öppner jag mig på dette sätt och gör mig så fruktansvärt såbar?

Jag lär mig aldrig.. Det gör alltid så ont.. Jag vill inte att det ska kännes såhär.. Ska det kännes såhär ?

Just i denne stund känner jag mig så fruktansvärt liten och sårbar.

Jag behöver en kram, en riktig kram. Inte från min kudde som är det ende jag tog med mig från min gamle lägenhet, där jag trodde att jag lämnade alle minnen.

"But all I know is everything´s gonna be alright",

Agnes